Pulsklockorna blev mycket populära för ett antal år sedan då alla skulle ha en. Nu har hysterin kring dessa lugnat ner sig en aning, men nästan alla har en pulsklocka. Dessutom så finns det många modeller och prisskillnaden mellan den billigaste och den dyraste är mycket stor. Så vad för klocka ska man välja? Räcker det med en pulsklocka för 1000kr som har en enkel intervallfunktion, eller ska man satsa och köpa en klocka för 4000kr och få ut alla tänkbara data från träningspasset som du senare kan analysera i datorn och jämföra med träningskompisarna.
Vad gällande de olika funktionerna som klockorna kommer med är användningsmängden för dessa väldigt varierande beroende på bäraren. För vissa är kaloriräknaren en mycket viktig del i klockan medans andra inte kan vara utan höjdmätaren. Innan köp är det mycket viktigt att tänka igenom hur ofta man kommer att använda de olika funktionerna. För vissa kan det ibland kunna räcka med en klocka som endast visar mellantidsdata och inte en sammanhängande graf. Det kan vara beroende på hur noga man för träningsdagbok och hur ofta och hur länge har man tänkt lägga ner framför datorn och analysera träningspasset.
Om man tittar på de olika funktionerna så finns det en hel del funktioner och för att göra det lite lättare för dig så listar vi några funktioner och berättar lite om dem;
Intervallfunktion – standard i nästan alla klockor men man bör inte ta det för givet att det finns en. Brukar finnas i olika mer eller mindre avancerade varianter. Funktionen bör vara lättåtkomlig och inte dölja sig bakom flera undermenyer som de gör i några modeller. Funktionen brukar vara sammanslagen med en intervallfunktion för puls, fart och sträcka i de modeller som har stöd för detta. Pulsintervaller kan vara ett mycket bra hjälpmedel efter och under man varit skadad eller sjuk för att inte gå över en viss gräns som man har förinställt.
Fartfunktionen kan vara mycket bra vid längre pass och i mera okänd terräng så man vet om man är osäker hur fort man ska springa eller precis har gått över från skidsäsong till löpsäsong. Det är också mycket bra då man börjar bli trött och hastighetsuppfattningsförmågan minskar.
Pulsmätning – Pulsen mäts i de flesta fall genom ett pulsbälte som fästes runt bröstet och finns i lite olika modeller. En pulsfunktion ger en väldigt bra inblick om du redan vet dina pulsgränser för att avslöja litet om din aktuella form och om du eventuellt har råkat på en infektion eller liknande. Det är också ett mycket bra hjälpmedel i många fall för att besegra den psykiska spärren för trötthet då du får på pappret hur du ligger i procent av din maxpuls. Om du verkligen kunde trycka de där extra 10sekunderna för att slå nytt rekord på banan, eller om det helt berodde på att du var för dåligt tränad.
Om klockan har möjlighet att samla in data kontinuerligt för en sammanhängande graf och inte bara mellantider kan du verkligen gå in i djupet på din träning och läsa av vart du gjorde av men dina krafter. Detta gör att man inför nästa lopp vet vart man kanske ska ta det lite lugnare och vart man gärna kan trycka på lite extra.
Datalagring – Nästan ett måsta i klockan. I de billigaste modellerna räcker det med att bara kunna spara 10pass för att kunna täcka in träningslägret. Det behöver då inte finnas någon möjlighet att föra in passen i datorn för att funktionen ska uppfylla sitt behov. Sen om klockan har ett lite större minne är det självklart att dataöverföringsmöjligheter ska finnas. Har flera klockor kalenderfunktioner inbyggda så att man kan se diagram och utvecklingskurvor för träningstid och antal pass.
Hastighet och sträckmätning – Denna funktion kan man välja till de flesta klockor som kostar över 1500kr. Det finns två olika tekniker för att mäta just fart och sträcka och det är genom GPS eller en s.k. fotpod. Skillnaden på dessa olika varianter är ganska så stor och de kompletterar varandra på många punkter där den andra varianten brister. Vi kommer snart att uppdatera artikeln med mer information om just detta!
Klockfunktion – Självklart tycker vi att klockan skall kunna fungera som en vanlig klocka så att man slipper ha med sig en extra. Vissa av tillverkarna har verkligen inte haft det i åtanke då exempelvis Casios klockor har en alarmfunktion som endast piper i ca 5 sekunder. Att klockan inte är optimerad för vardaglig användning bör man kanske inte lägga allt för stor tyngd på men å andra sidan så använder nästan alla användare sin pulsklocka även klockan i det vardagliga livet.
Datalagring och dataöverföring är mycket bra om det finns i klockorna även i de billigare modellerna. Tänk dig när du är på ett träningsläger, då är det perfekt när du kommer hem att ta fram träningspassen direkt från klockan, du vet vart du har dem och du behöver inte hålla koll på något annat. I de dyrare modellerna där de kan spela in från en rad olika data krävs ett större minne, speciellt om klockan kan lagra en sammanhängande graf över träningspasset. Dessutom är det viktigt när du köper klockan att tänka på om klockan skickar data via IR att din dator har en IR-port. Annars får du räkna med kostnaden för en sådan i priset när du jämför mellan klockorna.
Så varför just en pulsklocka och inte en vanlig löparklocka? En vanlig löparklocka funkar helt utmärkt om tid är det enda man har tänkt hålla reda på. Men med en pulsklocka finns det ett hav av nya möjligheter. Lägg upp dit träningsprogram dir aekt i klockan eller låta klockan hjälpa dig att lägga upp ett träningsprogram. Ibland kan alla dessa funktioner också vara i vägen, men det är oftast mycket svårt att säga innan hur mycket man kommer att använda dem. Men en sak är klar; sättet att analysera träningen efteråt i datorn får en helt ny innebörd och hjälper dig att få det mesta utav din träning.
Vidare läsning. Anders Back på Pulsklocka.nu har en jättebra sida om just pulsträning, så vill ni läsa mer om pulsträning med pulsmätare (pulsklocka) så är det väl värt att besöka hans sida. Där står det om hur pulsträning går till och han ger en tydlig förklaring vad bl.a. vilopuls och maxpuls är, samt hur dessa fungerar.
Alexander Moberg
2007-08-01
© Testzone 2010